Ondskan by Jan Guillou

Ondskan by Jan Guillou

Author:Jan Guillou
Language: swe
Format: epub
Publisher: Piratförlaget
Published: 2003-11-30T16:00:00+00:00


De låg länge efter släckningen och försökte förstå vad de egentligen hade varit med om. Nu var det ju som det var att Pierre inte fick vara med i hemvärnet längre och att Erik naturligtvis inte hade lust om inte Pierre var med eftersom arresten i så fall var ett mycket bättre sätt att använda tiden än att leka krig med Bävern. Men varför hade just den där övningen blivit droppen, det kunde man ju fråga sig. Det var nog inte att det var otäckt. Det är klart att det på sätt och vis var otäckt att föreställa sig hur man körde en bajonett rakt in i magen på en levande människa samtidigt som man tjöt som en vansinnig. Men vore det allvar så vore det en annan sak. Blev det krig så var det ju självklart att man skulle hjälpa till att försvara sitt land. Men det här var något annat. Dels var det så overkligt på något sätt med en spritt språngande galen Bävern mitt på lilla fotbollsplanen med den där fåniga mössan och maskeringsfärgen i ansiktet så att ögonen rullade på honom som på en gammaldags filmneger. Men det var inte heller det. På något sätt hade det hela att göra med den här kön som man såg framför sig av folk som gick på den här skolan och där ingen såg det komiska eller det egendomliga eller det genanta utan alla bara upphävde sina tjut och sen sprang fram och högg in. Det var nog det som var det äckligaste, det där att det var någonting speciellt för just Stjärnsberg. Inte skulle man väl ha kunnat ställa upp en grupp realskolekillar från någon vanlig skola och få dom att tjuta på det där viset? Det var ju typiskt att rådisarna hade tjutit värst, eller var det bara inbillning? Nej både Erik och Pierre var ganska säkra på att det nog hade varit så att just rådisarna tjöt värst. Det var nog det som på något sätt varit avgörande.

– För när jag stod där och tvekade, berättade Pierre, och tittade på Bävern och på den där jäkla hösäcken, ja sågott det nu gick att se genom glasögonen efter allt regnet, så fick jag på något sätt för mej att rådisarna skulle ha tänkt att det var såna som du och jag som hängde uppspända där i stället för hösäckarna. Ja alltså, att det var därför dom gick in med sån iver för det hela.

– Äh, du är inte klok. Dom gillar våld och gillar känslan av att hålla ett vapen i handen, det kan man ju förresten inte neka till att det är en viss känsla med. Men hade det varit en riktig människa där hade dom inte varit så tuffa.

– Nej men jag fick för mej det på något sätt. Fast sen var det ju det där med alla deras vulgariteter också.

– Deras vadåförnåt?

– Jaa... det där med att gasta om fitta och sånt.

– Ja det är konstigt att en mattelärare som Bävern kan bli sån.

– Har du.



Download



Copyright Disclaimer:
This site does not store any files on its server. We only index and link to content provided by other sites. Please contact the content providers to delete copyright contents if any and email us, we'll remove relevant links or contents immediately.